//
du läser...
Bredband

Ingen vägledning från PTS till kommunerna

Idag 24 maj arrangerar SKL (Sveriges kommuner och landsting) och SSNF (Svenska stadsnätsföreningen) ett seminarium om hur kommuner kan främja bredbandsutbyggnad. Detta sker i samband med Offentliga rummet. Det är bra. Seminariet kommer säkerligen vara ett betydligt bättre stöd för kommuner än PTS (Post- och Telestyrelsen).

I slutet av april presenterade nämligen PTS skriften ”Goda exempel på kommunalt agerande inom bredbandsområdet”. Jag tror att deras tanke med denna skrift är att vägleda kommuner hur de ska agera när det gäller bredbandsutbyggnad. Men någon vägledning är det knappast. Främst för att den inte beskriver konsekvenserna när en kommun agerar på olika sätt.

Redan i inledningen motsäger PTS sig själva genom att först (andra stycket sidan 3) beskriva hur viktigt det är att IT-infrastruktur finns tillgänglig för alla – vilket de flesta stadsnät just gör – för att sedan (fjärde stycket sidan 3) säga att kommuner inte ska syssla med sådant utan låta privata företag göra det. Och allt detta utan att beskriva vilka konsekvenser agerandet får. Vilka konsekvenser olika vägval får beskrivs väldigt bra i SOU 2005:4 ”Liberalisering, regler och marknader”. Det absolut bästa för att få bra konkurrens är att det offentliga äger IT-infrastrukturen. Det är också den praktiska erfarenheten från Stockholm.

PTS drar fel slutsats när de (första stycket sidan 4) hävdar att det offentliga tvingas satsa mer offentliga medel om kommunerna sysslar med ”bredband”. I rapporten ”Kartläggning – insatser för ökad användning av bredband och internet” (pdf) som regeringen beställt av Ramböll och som presenterades 18 april, sägs att just det faktum att det är oklart vad som privata aktörer finner ”marknadsmässigt” och eftersom det offentliga inte står för IT-infrastrukturen, kommer det att leda till att mer offentliga medel tvingas spenderas än vad annars hade varit fallet (se Ramböll under stycket 10.7, först 3:e punkten och sedan femte stycket ”I första hand tänker…”). Resten av stycket 10.7 är intressant utifrån detta perspektiv, speciellt sidorna 73-74.

Skissen Ramböll har (figur 1.2 sidan 4) visar vad som krävs för att skapa nytta med internet/bredband. De stadsnät som tillhandahåller svart fiber gör just allt detta, till skillnad från många privata aktörer. Detta resonemang saknas i PTS skrift till kommunerna.

Första stycket på sidan 8 drar PTS återigen fel slutsats. Tvärt om är det så att när det offentliga tillhandahåller svart fiber till alla på likvärdiga villkor, skapas den bästa förutsättningen för bredband. I sista stycket på sidan 8 tar PTS inte upp aspekten på äganderätten. Enligt äganderätten borde det vara upp till ägaren att avgöra vad som ska se i dennes egendom utifrån olika avvägningar. Man kan ju retoriskt fråga sig om PTS resonemang även ska gälla för villaägare?

I faktarutan om GothNet, avsnitt 4 och sidan 12 skriver PTS:

”Ett flertal operatörer köper idag tillträde till svart fiber, vilket gynnar konkurrensen på infrastrukturbaserad nivå i Göteborgsregionen.”

Helt sant! Men PTS drar tyvärr ingen slutsats av detta. En given slutsats är att kommuner bör ha stadsnät som tillhandahåller svart fiber till alla på likvärdiga villkor. Därmed främjas konkurrens, mångfald och valfrihet.

Exemplet Nacka, som väljer att göra ”ingenting”, beskriver inte heller konsekvenserna. Nackas agerande leder till att ett fåtal aktörer kommer att engagera sig, det vill säga oligopol uppstår (om det inte är ett renodlat stadsnät som tillhandahåller svart fiber till alla på likvärdiga villkor), och det blir bara i vissa områden ett nät byggs. Därmed minskar valfriheten för medborgarna och företagen. Områden i kommunen kommer bli utan bredband då privata marknadsaktörer inte finner det lönsamt att bygga IT-infrastruktur till dessa områden. Därmed blir det ett större geografiskt område där IT-infrastruktur måste finansieras med offentliga medel (antagligen en stor del från kommunens kassa). Detta område som behöver offentligt stöd blir, med Nackas agerande, större än vad fallet hade varit om ett stadsnät byggt strukturerat. Med ett stadsnät, som inte har en ägare som lever med ”kvartalsekonomi”, kan vinsterna i ett nät succesivt ligga till grund för nätutbyggnad i mindre lönsamma områden (se ovan resonemang om Rambölls rapport Kartläggning – insatser för ökad användning av bredband och internet).

Så sammanfattningsvis är denna skrift inget för kommunerna att hålla i handen utan ska snarast ses som en antologi på vad fyra olika kommuner gör. Och en sådan skrift kan också fylla sitt syfte.

Annonser

About SvartFiber

Den här sidan handlar om behovet av bredband för tillväxt, innovationer och smarta och gröna lösningar. Men även att bredbandet är framtidssäkert och designat för att möjliggöra konkurrens, mångfald och valfrihet. Och gärna exempel kopplade till Stockholm - en stad på väg mot världsklass.

Diskussion

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Följ bloggen - skriv in din e-post-adress

Gör sällskap med 6 andra följare

Twitter

Facebook

Annonser
%d bloggare gillar detta: